Page tree

INLEDNING

I år har jämställdheten mellan könen diskuterats brett och mångsidigt inom AUS. Diskussionen började i april med ett blogginlägg som behandlade jämställdheten i Otnäs ( http://aarikanlotta.fi/miten-otaniemi-teki-ihmisesta-feministin/ ).

Under vårens sista delegationsmöte fick AUS styrelse i uppgift att utreda jämställdheten inom AUS och föreningarna inom studentkåren. Klämmen i sin helhet lyder enligt följande:

Genom att godkänna denna kläm ålägger delegationen styrelsen att för delegationen lägga fram en utredning om hur...

• AUS ekonomiskt stödjer föreningar med diskriminerande strukturer (t.ex. uthyrning av lokaler, verksamhetsbidrag)

• AUS eget regelverk beaktar en jämlik behandling av alla

• AUS huvudkontor och styrelse i sin egen verksamhet för fram diskriminerande klubbars verksamhet (presenterar källarlokaler för gäster osv)

Syftet med denna utredning är att ta fram information dels om de AUS-stödda strukturer som möjliggör diskriminering, dels om de medel med vilka AUS kunde visa att studentkåren inte accepterar diskriminering i Aaltogemenskapen.

Utgående från informationen i utredningen kan delegationen under hösten debattera möjliga åtgärder för att avskaffa stödet för diskriminerande strukturer.

 

BAKGRUND

Kvinnors rättigheter och jämställdhet i Finland

Enligt förpliktelserna i FN:s kvinnokonvention ( http://www.finlex.fi/fi/sopimukset/sopsteksti/1986/19860068/19860068_2 ) och Pekingdeklarationen (http://formin.finland.fi/public/download.aspx?ID=13656&GUID={2DA22713-FA7A-432A-B5D3-3994EEB18944}) har Finland förbundit sig att främja kvinnors ställning och sträva efter att uppnå jämställdhet i praktiken. Finland har även förbundit sig till Europeiska unionens jämställdhetsprinciper.

Finlands regeringsform förnyades år 1995, och jämställdhet mellan könen infördes som en grundläggande rättighet. Lagen förbjuder också diskriminering. Ett av de mest centrala målen i 2003 års regeringsprogram var en integrering av jämställdhetsprincipen. Detta innebär att beaktandet av jämställdhets- och könsperspektivet utgör utgångspunkten för allt beslutsfattande.

Källa: Friidu, tyttöjen ja naisten ihmisoikeudet 2004

Vad är diskriminering?

Diskriminering innebär olikvärdig behandling eller missgynnande utan godtagbar grund.  Diskriminering är även att skapa en hotfull, aggressiv, förnedrande eller förödmjukande stämning samt instruktioner eller befallningar att diskriminera.

Diskriminering förekommer bland annat på grund av ålder, etniskt eller nationellt ursprung, funktionsnedsättning, sexuell läggning, hälsotillstånd, religion, språk och kön. Om diskrimineringen hänför sig till fler än en grund är det fråga om mångbottnad diskriminering.

Förbud mot diskriminering i Finland

I Finland förbjuds diskriminering bland annat i grundlagen, strafflagen, jämställdhetslagen och den diskrimineringslag som trädde i kraft 2004 och förnyades 2014. Enligt 8 § i diskrimineringslagen:

Ingen får diskrimineras på grund av ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk verksamhet, fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller någon annan omständighet som gäller den enskilde som person.

Diskrimineringslagstiftningen är dock fortfarande ofärdig. Det finns luckor och brister i bestämmelserna, vilket till exempel leder till att alla diskrimineringsgrunder i jämförbara situationer ännu inte åtnjuter samma rättsliga skydd. Vid en granskning av diskriminering som samhälleligt fenomen är det ändå enklast att närma sig frågan ur lagstiftningens synvinkel.

Källa: Syrjintä Suomessa 2008 (Aaltonen, Joronen och Villa)

Bestämmelser om förbud mot diskriminering på grund av kön och bestämmelser om främjande av jämställdhet mellan könen finns i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986)

Diskrimineringslagen 3§, Förhållande till annan lagstiftning

Tillämpning av jämställdhetslagen på föreningar

Enligt 1 § i jämställdhetslagen är lagens syfte att förebygga diskriminering på grund av kön och främja jämställdheten mellan kvinnor och män. Enligt 7 § i lagen är direkt och indirekt diskriminering på grund av kön förbjuden. Men diskriminering på grund av kön avses i jämställdhetslagen att kvinnor och män försätts i olika ställning på grund av kön. Med försättande i olika ställning avses främst beviljande av olika förmåner eller rättigheter eller påförande av vissa skyldigheter, begränsningar eller belastningar för endast män eller kvinnor. Med förbjuden diskriminering avses också en åtgärd eller ett förfaringssätt som leder till att kvinnor och män i praktiken missgynnas på grund av sitt kön, även om åtgärden eller förfaringssättet skulle vara skenbart neutralt.

Det allmänna förbudet mot diskriminering i jämställdhetslagens 7 § är med separat föreskrivna undantag tänkt att gälla alla samhällslivets områden och alla situationer där ojämlikhet på grund av kön kan förekomma. En åtgärd som är diskriminerande på ett sätt som jämställdhetslagen förbjuder kan vara riktad mot en enskild man eller kvinna, men också mot en icke definierad grupp män eller kvinnor.

Jämställdhetslagens syfte är inte att förhindra all olik behandling av kvinnor och män, utan endast uppenbart orättvis olik behandling på grund av kön.

Enligt 9 § 3 mom. i jämställdhetslagen anses godkännande av antingen enbart kvinnor eller enbart män som medlemmar i en annan förening än en egentlig arbetsmarknadsorganisation inte vara diskriminering på grund av kön, om detta grundar sig på en uttrycklig bestämmelse i föreningens stadgar. Om föreningen är en annan organisation som bevakar en yrkesgrupps intressen förutsätts dessutom att organisationen strävar efter att uppfylla ändamålet med lagen.

Föreningsfriheten i sig åtnjuter ett starkt skydd i form av olika bestämmelser. Enligt artikel 11 i Europeiska människorättskonventionen har var och en rätt till frihet att delta i fredliga sammankomster samt till föreningsfrihet, vilket även inbegriper rätten att bilda föreningar. Utövandet av dessa rättigheter får inte underkastas andra inskränkningar än sådana som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna säkerheten, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter.

Enligt 13 § 2 mom. i grundlagen har var och en föreningsfrihet. Föreningsfriheten innefattar rätt att utan tillstånd bilda föreningar, höra till eller inte höra till föreningar och delta i föreningars verksamhet.  Den fackliga föreningsfriheten och friheten att organisera sig för att bevaka andra intressen är likaså tryggad. Föreningsfriheten ger dock inte en individ rätten att bli medlem i vilken förening som helst. Grunden för föreningsfriheten är föreningarnas interna självbestämmanderätt och handlingsfrihet, föreningsautonomin. På grundval av sin självbestämmanderätt har en förening i princip rätt att fritt ordna sin organisation och övriga interna angelägenheter. Således kan föreningar godkänna vilka stadgar de vill och välja sina medlemmar i enlighet med dem. (RP 309/1993 rd)

I föreningslagen (503/1989) finns närmare bestämmelser om tillämpningen av föreningsfriheten. I lagens 1 kap. 1 § konstateras att en förening får bildas för gemensamt fullföljande av ett ideellt syfte. Syftet får inte strida mot lag eller god sed. Inte heller föreningarnas verksamhetsformer får således strida mot god sed (Toiviainen: Yhdenvertaisuus yhdistyksissä 1982).

Sammanfattningsvis kan för jämställdhetslagens del konstateras att det krävs en särskild bestämmelse i föreningens stadgar ifall föreningen vill förhindra att antingen kvinnor eller män blir medlemmar.

Källa: Jämställdhetsombudsmannens kontor

 

AVGRÄNSNINGAR OCH ENKÄT

AUS styrelse konstaterade att en utredning av alla diskriminerande strukturer skulle kräva ett betydligt mera omfattande utredningsarbete än resurserna i nuläget tillåter. Därför beslutade styrelsen att avgränsa denna utredning till diskriminering på grund av kön, vilket man antog vara den viktigaste frågan när klämmen skrevs. Inom ramen för denna avgränsning begränsades utredningen ytterligare till att gälla föreningar i AUS andra förteckning som hyr ett klubbrum eller ett förråd av AUS. Denna avgränsning gjordes eftersom jämställdheten mellan könen inom föreningar i den första förteckningen enligt kraven i föreningsreglementet ska garanteras.  AUS stöd till föreningar i den andra förteckningen som inte hyrt lokaler begränsar sig främst till rådgivning och stödtjänster. AUS styrelse anser ändå att en mera omfattande utredning skulle behövas och föreslår att verksamhetsplanen för år 2016 ska inbegripa en omfattande jämlikhetsutredning.

Styrelsen beslutade att utreda könsdiskriminerande strukturer genom en kort och enkel enkät som innehöll följande frågor:

  • Kan en person av vilket kön som helst enligt er förenings stadgar
    a) bli medlem i föreningen
    b) delta i föreningens verksamhet
  • Hur stor del av föreningens medlemskår består av kvinnor respektive män?
  • Er förening har hyrt ett klubbrum av AUS. Hur uppnås jämställdheten mellan könen i lokalen och förvaltningen av den?
  • Har alla era aktörer en jämlik möjlighet att delta i föreningens verksamhet? Om ni ser utrymme för utveckling, hur tänker ni försäkra er om att jämlikheten i er förening bättre uppnås i fortsättningen?

Enkäten skickades till 11 föreningar varav 9 besvarade alla frågor och 2 delar av dem. Nedan föreningarna som fick enkäten och en sammanfattning av svaren:

 

 

Förening

Lokaler

Jämerän naiset

Förråd 4 m2

Jämerän toiminnan kilta

Klubbrum 76,5 m2

Kokoomusteekkarit

Klubbrum 10,3 m2

Kultursektionen KUJ

Klubbrum 38 m2

Nordiska Ekonomie Studerandes Union-KY

Förråd 4 m2, klubbrum 28 m2

Ota-Karjut

Förråd 4 m2

Retuperän WBK

Klubbrum 34 m2, förråd 16 m2, förråd 7 m2

Suomen ÄPY-lehtien liitto

Klubbrum 52 m2, förråd 6 m2, 16,5 m2, 20 m2, 1 m2

Teekkarikulttuurin Tuki

Klubbrum 68 m2, förråd 15 m2, förråd 2 m2

Vapaateekkarit

Klubbrum 37 m2

W-klubi

Klubbrum 22,5 m2

 

Kan en person av vilket kön som helst enligt er förenings stadgar

En förenings stadgar förhindrar män att delta i verksamheten.  De andra föreningarnas stadgar innehåller inga begränsningar av medlemskap eller deltagande på grund av kön.

Hur stor del av föreningens medlemskår består av kvinnor respektive män?

En del föreningar besvarade inte denna fråga (Vapaateekkarit och Teekkarikulttuurin Tuki). För de föreningar som svarade blev resultatet:

Er förening har hyrt ett klubbrum av AUS. Hur uppnås jämställdheten mellan könen i lokalen och förvaltningen av den?

Klubbarna betonade att könet inte har någon betydelse i användningen av lokalen och att verksamheten i lokalen är opartisk och oberoende av medlemmarnas kön.

Har alla era aktörer en jämlik möjlighet att delta i föreningens verksamhet? Om ni ser utrymme för utveckling, hur tänker ni försäkra er om att jämlikheten i er förening bättre uppnås i fortsättningen?

En del föreningar som deltog i enkäten besvarade inte denna fråga (Vapaateekkarit och Teekkarikulttuurin Tuki). För dem som besvarade frågan uppnåddes jämlikhet i verksamheten enligt största delen av svaren. I en del av svaren konstaterades ändå att fortsatt arbete krävs för att en jämlik verksamhet bättre ska kunna uppnås i fortsättningen. Föreningarna hade också för avsikt att fortsätta detta arbete.

 

SAMMANDRAG OCH SVAR PÅ KLÄMMEN

Inom AUS ser det ut att finnas en del föreningar med starkt könsrelaterad verksamhet. Till största delen begränsas verksamheten inte av föreningens stadgar, som alltså inte utgör något hinder för att förändra verksamheten. Föreningarna ska följa sina stadgar och i sin verksamhet sträva efter att beakta jämlik behandling även vid antagningen av nya medlemmar. Enkätens resultat och svar pekar ändå inte direkt ut på vilka sätt diskriminering eventuellt förekommer. Utredningsarbetet försvårades också av att alla föreningar inte besvarade enkäten.

AUS stöd för dessa föreningar begränsas till uthyrningen av lokaler. Klubbrum hyrs ut till priset 3€/m2 och förråd till priset 1,75€/m2, vilket ska täcka AUS utgifter för lokalerna.

AUS får besök främst av studentkårsaktiva från andra orter. För dessa gäster visar AUS ofta upp klubbarnas lokaler. En del av dessa klubbar hör till dem som svarat på enkäten. Flera av dem har verksamhet som är synlig i Aaltogemenskapen. En del av de föreningar som deltog i enkäten samarbetar också med AUS evenemangsverksamhet.

AUS styrelse har bett delegationens ordförande att tolka hur studentkårens stadgar beaktar en jämlik behandling. Delegationens ordförande har gjort följande tolkning:

Enligt 3 § i Förvaltnings- och ekonomireglementet, Principer för god förvaltning, fastställs jämlikhetsprincipen som en av de principer studentkåren följer

Detta är den enda punkt i reglementet som direkt hänvisar till en jämlik behandling av medlemmarna.  Klämmen lyfter på ett allmänt plan fram de föreningar som verkar inom studentkåren. Därför granskar vi även föreningsreglementet närmare.

Enligt 1 § Allmänt i föreningsreglementet

Till AUS föreningsregister kan man godkänna en förening vars syfte och verksamhetssätt följer lag och god sed, och som förenar AUS studerande.

De enda grunderna för att avslå en förenings ansökan om att upptas i studentkårens föreningsregister är alltså att syftet eller verksamhetssättet strider mot lag eller god sed, eller att föreningen inte anknyter till studentkåren genom att förena dess studerande.

Enligt 8 § i reglementet:

8 § Skyldigheter för föreningarna i den första förteckningen

Till den första förteckningen godkänns föreningar där minst 60 procent, eller sju stycken, av de röstberättigade medlemmarna är medlemmar i AUS.  I sina stadgar får föreningen inte begränsa studentkårsmedlemmars möjligheter att bli röstberättigade medlemmar i föreningen.  Detta stycke tillämpas inte på körer och orkestrar.  Med ett delegationsbeslut kan undantag göras också för andra föreningar.

Föreningar i den första förteckningen får alltså inte begränsa studentkårsmedlemmarnas möjligheter att gå med, med undantag för körer, orkestrar samt genom delegationsbeslut eventuella också andra föreningar.

Enligt 10 § i reglementet:

10 § Skyldigheter för föreningar i den andra förteckningen

En förening kan godkännas till den andra förteckningen om verksamheten är studentverksamhet och om studentkårsmedlemmar är aktiva i föreningen.

Av föreningsanmälan ska framgå att studentkårsmedlemmar fortsättningsvis är aktiva i föreningen.

Definitionen av föreningar i den andra förteckningen är alltså i praktiken densamma som avgränsningen i reglementets 1 §, med kriteriet "förenar AUS studerande" noggrannare förklarat. Enligt studentkårens regelverk ska således varje förening vars syfte och verksamhet följer lag och god sed, som förenar AUS studerande genom studentverksamhet och där studentkårsmedlemmar är aktiva upptas i studentkårens andra förteckning.

 

TERMINOLOGI

Kvoter

Kvoter är ett sätt att garantera att principen om jämn representation uppnås. Jämställdhetslagen föreskriver att statliga och kommunala organ ska bestå av kvinnor och män till minst 40 procent vardera.

Glastaket

Glastaket är en liknelse som beskriver ett osynligt hinder som kan stoppa eller avbryta en kvinnas karriäravancemang. På arbetsplatsen tar sig glastaket uttryck i form av lägre löner än män i motsvarande positioner, mindre ansvarsfulla arbetsuppgifter samt rutinjobb. Glasdörrar och glasväggar hindrar på motsvarande sätt kvinnor från att röra sig och avancera på en horisontell nivå i arbetslivet.

Jämställdhet mellan kvinnor och män

Kvinnor och män värdesätts på samma sätt och behandlas jämlikt i olika vardagliga situationer. De har samma förmåner, rättigheter och skyldigheter till exempel i arbetslivet och i läroanstalter.

Diskriminering på grund av kön

Att kvinnor och män försätts i olika ställning på grund av sitt kön. Diskriminering innebär också att försättas i olika ställning på grund av graviditet, förlossning, föräldraskap, familjeansvar eller någon annan orsak med anknytning till könet. Även sexuella trakasserier räknas som diskriminering på grund av kön.

Diskriminering på grund av kön är förbjuden i lag till exempel vid anställning, utbildning, löne- eller övriga arbetsvillkor, ledning och ordnande av arbetet samt i arbetsförhållandena.

Segregering, arbetsfördelning mellan könen

Den finländska arbetsmarknaden är kraftigt uppdelad eller segregerad i kvinno- och mansdominerade jobb. Endast 18 procent av alla löntagare har arbetsuppgifter som utförs jämnt av både kvinnor och män. Segregering existerar mellan olika branscher och internt på arbetsplatserna genom uppdelning av uppgifter enligt kön.

Sexuella trakasserier

Fysiska, verbala eller skriftliga oönskade och ensidiga närmanden av sexuell natur. Hänger ihop med öppna eller dolda påtryckningar och skapar en tryckande stämning. Sexuella trakasserier kränker individens rätt till personlig frihet och självbestämmande.

Könsroller

Konkreta yttringar av könsstereotypier. Påverkar bl.a. kvinnors och mäns professionella segregering (kvinnliga och manliga branscher och yrken), manlig överrepresentation i ledande positioner, anhopningen av hushållsarbete på kvinnor samt det faktum att män sällan använder sig av sin lagstadgade rätt till långa samhällsstödda ledigheter.

 

Könsstereotypier

Uppfattningar och förväntningar om hurdana män och kvinnor "i allmänhet" är och hur de ska uppföra sig. Könsstereotypier är förenklande, schematiskt och konservativt tänkande som ofta är djupt rotat i kulturella strukturer.

Analys av könskonsekvenser

Konsekvenserna av olika fenomen (inkl. politiska åtgärder) ur ett könsmedvetet perspektiv. Analysen av könskonsekvenser sy nliggör dessa. I analysen beaktas hur politiska förslag och deras presumtiva inverkningar påverkar kvinnors och mäns ställning, resurser och intressen. Utgående från analysen görs ofta korrigerande förslag för att eliminera effekterna av diskrimineringen eller minska dem så mycket som möjligt.

Jämställdhet mellan könen

En princip enligt vilken varje människa är fri att utveckla sina personliga talanger och göra val utan att begränsas av snäva könsroller. Den omfattar också tanken att kvinnors och mäns olika strävanden, behov och sätt att uppföra sig är likställda och värdesätts på samma sätt.

Principen om jämn representation

Kvinnor och män har lika möjligheter att jämbördigt delta i samhällsplanering och beslutsfattande. Principen tryggas ofta med hjälp av kvoter.

Integrering av könsperspektivet

En princip integreras som utgångspunkt i all vardaglig verksamhet. Integrering av könsperspektivet innebär att målet att främja jämställdheten mellan könen beaktas i alla åtgärder och på alla nivåer av beslutsfattandet. Det innebär således en omorganisering, utveckling och analys av den politiska processen.

Källa: Yhteiseen ymmärrykseen tasa-arvosta, Opetushallitus , 2008